Så fungerar RFID

RFID (Radio Frequency IDentification) utvecklades för spårbarhet och tillträdesapplikationer för mer än 20 år sedan. Liksom optisk läsning av bokstäver, streckkoder, smart cards och i vissa fall de biometriska teknologierna (läsning av hand och ansiktsgeometri, fingeravtryck, ögats iris, röstigenkänning etc.), är RFID en Automatisk Identifikation och Datafångst teknologi, kallad AIDC.

Alla AIDC teknologier tillåter identifikation och/eller samlande av data till ett datasystem utan att använda tangentbord eller pekdon. Det grundläggande målet är att eliminera felkällor och öka snabbheten i identifikationsprocessen.

RFID tar emot information i en applikation utan direkt kontakt och utan visuell kontakt med objektet, vilket är den huvudsakliga fördelen jämfört med andra AIDC teknologier.

Idag omfattar RFID teknologin också läs- och skrivmöjligheter och ”antikollision” protokoll, som tillåter att läsa en mängd nummer på identifierade objekt som befinner sig i läsfältet och som gör gällande att varje tag läses endast en gång.

Det finns en mängd olika typer av RFID system som alla har sina för- och nackdelar.

Ett typiskt RFID system består av två huvuddelar:

1. En RFID-läsare med en tillhörande antenn, en kraftkälla och en moduleringsenhet.

2. En passiv RFID tagg (kan också vara RFID-kort, nyckelbricka eller någon annan typ av tagg) .

För att systemet ska generera ett resultat så krävs någon form av bakomliggande datorsystem som kan tolka informationen.

I ett passivt RFID system finns kraftkällan till transpondern i läsaren. Vid en läsning så genererar läsaren ett sändarfält, vilket den passiva taggens antenn fångar upp. Läsarens sändarfält inducerar en ström i taggens antenn vilket "väcker" taggen. Den idata som taggen vill sända ifrån sig moduleras med sändarfältet, vilket orsakar ett "rippel" som läsaren kan registrera. I läsaren moduleras därefter den modulerade signalen med läsarens sändarfält och kvar återstår det data som taggen har skickat ut.

Med hjälp av energin från läsaren så kan taggen fungera och ge ifrån sig ett svar som läsaren därefter kan vidarebefordrar till bakomliggande system.

De taggar som nämnts hittills är passiva men det finns även aktiva taggar. De aktiva urskiljer sig genom att till skillnad från de passiva, som har läsaren som sin energikälla, istället ha ett eget batteri. De är ofta fysiskt större och betydligt dyrare. De aktiva taggarna används för att kommunicera över större avstånd, t.ex. på en containers i en hamn.

Exempel på användningsområden för RFID idag är, busskort, liftkort, access system, passering genom tullar, betalstationer, pass, stöldskydd i butiker, bokningssystem, bibliotek, elektroniska biljetter m.m.

Kontakta oss gärna för att få mer information om RFID.

Så fungerar RFID

Senaste Nytt